onsdag 24 december 2008

Julafton

vilken annorlunda känsla det är att fira denna högtid utan snö, kyla och julbord.

Här i Bangkok är det varmt och skönt, lite julsaker finns så klart, men inte är det några mängder, klart att de större varuhusen är pyntade, men annars verkar det
mest likt vilken vardag som helst.
Gårdagens återfärd från Hua hin förlöpte utan större överraskingar, annat än buss 151-28 hade svårt att ta sig fram från Saitaimai till Sapan kwai närmare 1.5 tim tog det med detta bullrande fordon, men fram till de kvarter vi känner igen kom vi iallafall, rum på hotellet fick vi för 800 Bath inkl frukost.
ok det var bara installera sig, gå ut för att äta en liten fiskbit, ta sig en tur förbi det vattenhål christer och jag brukade besöka då vi var här under våren i år och som vanligt blir det ett glatt återseende, same, same, säger servitrisen ok blir svaret, in eller rättare sagt ut på trottoaren där vi satt vid ett bord dukades upp med kall öl och is
strax därefter kommer hon ut med 2 portioner nudelsoppa, jäklar, Christer och jag hade ju ätit nudelsoppa här i våras, nåja det var bara försöka trycka ner denna anrättning uppe på fisken.
stinn och trött var det bara att låta ”John Blund” göra sitt

idag ”Julafton” har vi bestämt kolla lite andra hotell i närheten.

Så ner till hotellets bar för att få den frukost som ingick, servitrisen kommer ut, hon tittar roat på min blåmålade stortånagel, som ”Jonna” dagarna innan använt till provkarta.
Under muntration jämförde vi färgen på hennes naglar och min stortå,
så skall våra tallrikar samt övriga attrialjer dukas ut, servitrisen kommer tillbaka tittar på min tå och utbrister i ett gapskratt, troligen hade den diskuterats i köket.

jo då det kan man väl bjuda på

vi checkar ut och strövar iväg med våra ryggsäckar, kikar på några hotell,
priserna varierar mellan 350 och 650 Bath, så vi fastnar för ett Kineshotell rumspris 400 Bath, det saknar luftkond., men det finns fläkt,vi har varit här så länge nu att vi klarar oss med fläkt, dessutom torkar inte slemhinnorna då

så denna julafton år 2551 (Budda) avslutades med en stadspromenad på 2,5 timmar, i morgon hade jag tänkt vi skulle besöka Pantip igen samt kanske dra nedåt floden, vi får se

måndag 22 december 2008

Så har vi då inhandlat biljett för återresan till Bangkok, det blir buss kl 13.00 den 23:e dec
så nära julafton man kan komma faktiskt.
skönt att slippa detta med snö samt all hysteri runt denna högtid som är så fjärran från det den en gång var.
så för vår del blir det busstransfer till Bkk för att se vad man kan hitta på där.
här i Hua hin har det varit som vanligt, på vår resa, finns inget som inte kan hända,
hotell fick vi ju så klart omgående, bara traska runt för att,finna ett passande boende,
London bar guesthouse, ”föll oss på läppen” tv, toa/dusch fläkt och kylskåp,således det man kan kräva för 400 Bath, vi kunde lägga ytterligare 100 Bath för AC, men vi har vistats här så länge att man inte är i så stort behov av denna facilitet,
visst tre våningar upp från denna hårt trafikerade gränd i ”gamla stan” ovanpå baren, egentligen ovanligt tyst, vi hade tänkt byta hotell efter någon natt men det är ett mysigt ställe,med trevlig personal, så varför byta?
tvättpåsen tar barflickorna hand om, för att dra till närmsta tvätt med, och så vidare, service får vi verkligen.

Efter en härlig tur på stranden, faktiskt första doppet i havet under 1,5 månad avslutades dagen med en visit på Hilton hotel, vi ville ju se hur omgivningern såg ut, och den högsta byggnaden i vår närhet var detta hotell,
så nerkommen till bottenvåningen efter en hisnande färd med denna moderna utanpåliggande hiss efter utflykten, blir vi plötsligt invinkade till hotellets bar, där det dansades förfullt till levande orkester, och så klart blir vi placerade i soffa längst fram mot scenen, ok bara hänga med så klart:
men inte gick det att dansa i strandskor, de satt ju fast i det välpolerade dansgolvet. så det var bara sparka av sig, fösa damen runt iklädd mina medfödda med åren valkiga lädersulor
så kommer man fram till den tidpunkt då det är dags att ”låta sitt vatten” ja du vet dessa enorma entrèer på sådana hotell, man behöver nästan karta för att orientera sig, dessutom finns så klart vatten överallt fontäner, vattenspeglar, etc, så då uppdraget slutförts var det bara för mig att hitta närmsta väg tillbaka till dansen och sällskapet, med sikte på det eftertraktade dansgolvet tar jag långa liv nerför trappan ut över det spegelblanka golvet, som till min fasa bara försvinner under mina fötter, våt blev jag dessutom, vakterna rusade fram för att hjälpa mig upp, de kanske trodde jag var en försmådd danskavaljer som skulle ta sig av daga i hotellets inomhusfontän,
snopen och våt en bit upp på byxorna återvänder jag till ett muntert sällskap.
ja visst har jag fått höra lite om mina förehavanden men det kan man väl bjuda på då!
jo du det finns mycket att berätta om detta äventyr, exempelvis som att man blir våt om fötterna då man skall borsta tanden, eller att man får använda papperskorgen att tvätta kläderna i,
jo då kul är det likväl.

jag vill verkligen tacka de inblandade för en oförglömlig vistelse i Hua Hin.

lite bilder http://picasaweb.google.com/Conny.Bjork/20081222

fredag 19 december 2008

sitter just nu på bussen mot Hua-Hin klockan är 15.30 det är c:a 2,5 tim. resa kvar, vi träffade ett par damer från Cambodia och Laos på bussterminalen, de har lovat visa oss e ett billigt hotell i Hua-Hin, om vi inte vill försöka själva, några adresser har vi fått av dem. så vi får se hur vi gör.
Christer skjutsade oss till Suirin, vi hade ju bestämt ta dagtåget, för att undvika komma till Bangkok mitt i natten, tågtiderna stämde inte så bra med vår planering, vi kollade dagbuss i stället, visst 6 -7 timmar på buss kan låta mycket
jag har ju bara åkt nattbuss mellen Bangkok och prasat tidigare.

men till min förvåning gick timmarna mycket fortare än jag föreställt mig,
så vi anlände till Bkk under tidiga kvällen, det var bara ta taxi till det tänkta hotellet, Whasington suite, och som vanligt går det inte att förklara för chauffören var vi skall, och inget visitkort från tidigare besök på hotellet
hade jag med mig så klart,
ok vi bestämmer oss åka till Big C (ett stort varuhus) i Sapan Kwai det ligger bara något kvarter från hotellet,
visst det var inga problem, hoppsan, redan framme taxametern stannade på 55 Bath ( c:a 12 Skr ) så snabbt har jag aldrig förr färdats med taxi den sträckan.
en härlig promenad så anländer vi till hotellet, rum fanns, så det var inga problem.
skönt att få duscha byta kläder, stoppa smutstvätten i en plastkasse för att lämna in på tvätten handla lite bananer, ”bubbelvatten” och lite whiskey ( i medicinsk syfte så klart) hos den gamla Kinesdamen jag brukar handla av,
sedan bar det av mot hotellet igen efter en avstickare till baren med tjejen som berättade för oss under tidigare besök om sin flickvän, hon själv är mycket maskulin i sätt och till utseende, det blev ett glatt återseende.

morgonen kom med så klart den utlovade shoppingturen till Big C , jo du!
som vanligt med kvinnor var det nästan omöjligt att få henne med ut på gatan igen, Åsnan (jag) fick som vanligt bära bördan.
mot löftet att få sällskap till Pantip (elektronikvaruhuset)

det var bara ta Rot fie (stavningen är säkert fel) elektriska tåget som går högt över marken till rätt station, promenera några kvarter, sedan in i detta pryl Mecka

till min stora förvåning började mitt sällskap tindra med ögonen, och lystet vandra genom varuhuset, oj; här fanns mycket bra att ha du utbrister hon.

så denna gång blev det annorlunda,
mot löfte att återvända följde hon då mörkret för länge sedan lagt sig över Bkk
äntligen med ut.

dagarna förflöt med lite resor kors och tvärs i staden, vi hade ju en del ärenden att uträtta, vi lärde oss snabbt hur lätt det var att resa i denna enorma stad.

vi åkte bland annat till Landmark (där Svenska Ambassaden ligger) för att äta västerländsk mat, vilket var ett skönt avbrott på den Thailändska kosthållningen

nu återstår dagens utmaning, att hitta billigt hotell på en semesterort under högsäsong

lite bilder http://picasaweb.google.se/Conny.Bjork/HuaHin?feat=directlink

söndag 14 december 2008

denna söndagmorgon börjar med kyligt väder c:a +25 jo då här är det kyligt och dessutom, förstärker morgonkulingen det hela,men bara klockan närmar sig 09.30 stiger temperaturen, och man kan försenad bege sig till marknaden, med motorcykel, iklädd t-skirt och kortisar, för att sittande i myllret inmundiga dagens caffe rohn ( detta speciella kaffe med choklad som sjöljs ner med ett glas the)

jo då det är bara njuta,

sedan blir det ju så klart en promenad, ja det blir ju liksom ett måste, samma gator, hälsa på samma människor, det blir ju liksom rutin, plötsligt träffar vi på en mor med liten son, som storögt tittar på oss, plötsligt får han panik vilket resulterar i en enorm gråtattack

vad skall man tro?

det var bara avlägsna sig så mamman kunde lugna sin telning.

annars tycker jag nog befolkningen börjat vänja sig nu.

så det var bara avsluta vår botanisering, bland alla dessa fräscha råvaror, med en tallrik nudelsoppa på favoritbaren i hörnet, där man har god överblick över alla som åker mot centrum,här träffas även omgivningens ”faranger” (utlänningar) skönt att höra andra språk än Thai för ett tag!

vad göra av dygnets resterande del?

vi åker tillbaka hemåt, vi har ju tänkt bege oss till Bangkok i morgon så man behöver väl se över vad man skall ta med sig, vi har ännu inte bestämt om vi skall ta nattbussen kl 22.00 eller tåget som går 1 ggr/ tim

då vi är på väg hemåt ser vi en väg åt vänster, skall vi?

visst så får vi se var vi kommer.

så efter några mil på denna vibrator, med ömmande skinkor ser vi en skylt på Engelska det var faktiskt upplyftande.

vi är tydligen inte så långt från Cambodia, och bordermarket, vi beslöt att fortsätta dit,

och visst fick vi en annorlunda och trevlig dag, med god mat, trevliga människor,och så klart lite shopping, kläder fattas ju ofta så det blev några par byxor för 150 bath C:a 30 Skr


nu sitter man med ett glas öl som legat i vår isbox ett dygn omgiven av alla dessa djungelljud, lyssnande till Svensk radio, jo då Christer har lyckats ställa in parabolen under tiden, så nu saknas inte mycket för ett fulländat leverne

så får vi se vad vår resa i morgon kommer att bjuda på

rapport kommer så klart



fredag 12 december 2008

Det har varit en vecka då egentligen inte så mycket hänt, förutom Didis bröllop,
Och så klart ingers besvärliga hosta, feber, yrsel,frossa, ja visst har det varit spännande ändå för att börja bakifrån kan jag bara tala om att det i skrivande stund är fredag igen, och Inger börjar friskna till, efter sjukhusbesöket i Surin i går Torsdag
Hon var så dålig att det inte längre gick med amatörgissningar, utan vi beslöt anlita proffs,
Du kan tro madammen var skeptisk till en vårdapparat utanför Sverige. Men det tog den Thailändska sjukvården strax hand om.
Vi kom in på fölrmiddagen, hon hämtades omgående med rullstol, blev inkörd vägdes , blodtryck togs, nästan omgående kommer hon in till läkaren, bara berätta om symtomen, och tala om att hon inte varit ute i djungeln och fått konstiga stick.
Ok misstankar fanns, det blir röntgen, blodprov, urinprov, följ med, en sköterska hugger tag i rullstolen, så bär det av i korridorerna, röntgen, blodprov, urinprov, klart
Bara vänta på doktorns diagnos, det tog c:a 15-20 min, ok du har lunginflammation, du får medicin med dig härifrån ni kan betala i kassan varsågod här får du röntgenplåten, ok snabbt effektivt, med bevis i hand bara kvittera ut medikamenterna
Betala de 1500 Bath det kostade(c:a) 300 Skr då ingick även medicinerna, välkommen om 3 dygn om du inte blir bättre, så damen har ändrat sin syn på sjukvården här.
Dessförinnan blev hon bara sämre för var dag, en dag satt hon bak på motorcykeln och somnade, tur hon inte körde den gången.
Då vi skulle till marknaden för att inhandla råvaror var det att ”dra” den vingliga damen framåt, kan vi inte sätta oss ner för att äta lite jag är hungrig utbrister hon en dag då vi besökte Prasats marknad, och vad händer, jo plötsligt höll hon på att ramla av bänken hon tvärsomnade mitt i maten.
Så det har ju egentligen varit en vårdvecka
Men på bröllopet höll hon sig någorlunda i form som tur var.
Vi var ju bara med en av de tre dagar bröllopsfesten varade själva vigselceremonien, det hade varit förfest tydligen dagen innan, sedan skulle det avslutas med efterfest, så fira kan de verkligen här
Tillställningen var mycket intressant, vigselakten började kl 08.00 på söndag morgon, med Budistmunkar, bybor, mat, dryck, dans, musik, svårt att berätta, det blev många intryck titta på bilderna så kanske du förstår, det finns förklarande text till de flesta bilder
Kvällen avslutades med levande orkester mat och dryck igen så klart.
håller byborna på så i 3 dagar är det tur att risskörden är över
så det var skönt att få bege sig åter till ”hemmets lugna vrå” kan du tro.
I övrigt är det att jobba vidare med köket, försöka fiska i dammarna vars vatten sakta dunstar bort, fiskarna är inte så lättfångade som i norrland precis, men vi har i alla fall hittills lyckats få en på metkrok, ungefär 7 hg som omgående styckades och lades att torka, värmen börjar så sakta komma tillbaka nu, så det är härliga +35 grader om dagen mellan 23-25 grader om natten, så nu kan man snart lägga bort täcket igen,
Så visst har man svårt att tänka sig den snö som sägs ligga på gatorna i Sverige nu då det är Lucia morgon, vi firar det med att gå ut i trädgården för att hämta några kokosnötter och lite bananer, att förstärka vår frukost med.
Lite bilder igen
http://picasaweb.google.se/Conny.Bjork/20081207DidiSBrLlop#
ha det nu så mysigt, för det har vi i vintermörkret!

här kommer de saknade bilderna från Laos med grillad hund bland annat
http://picasaweb.google.se/Conny.Bjork/20081203#

lördag 6 december 2008

Lördag 6:e dec

Nu börjar köket ta form på allvar
Tänk att kunna laga mat kasta matrester från köksbänken rakt in i djungeln (trädgården) där hönsen tar reda på det de Kan hundarna grodorna ja alla andra djur får nytta av de rester vi lämnar
Annars kan man kasta resterna lite längre ut så fiskarna i dammen tar hand om dom.
Köket fungerar perfekt, toan här uppe är installerad, duschen funkar, nu skall bara trappan färdigställas och gräsmattan i anslutning till köket, (på 2:a våningen) sedan skall det hela invigas
För övrigt har vi tagit det lugnt, det är ju Thailändska konungens födelsedag vilket enligt sed skall firas i 3 dagar.
Inger har tränat på motorcykel och vänstertrafik, vilket i och för sig är ett äventyr.
Jag vill inte nämna några detaljer.
Så nu är det bara att förbereda sig in för den stundande morgondagens bröllopsceremoni, som skulle vara 3 dygn, men verkar bli kortare, vi får se,
Så efter en trivsam kvällspromenad bland uppskattande grannfamiljer och alla deras telningar, och hundar (här äter man dem tydligen inte, för det finns många hundar)
Ungdomarna spelar wolleyboll med fötterna, föräldrar med grannar bara småpratar med varann eller oss, och äter så klart, ja det är ett speciellt land detta.
Så nu gäller sängen, klockan börjar ju närma sig 21.00, man blir kvällstrött här, vi kan numera lyssna på Svensk radio men det blir ju lite tokiga tider ring så spelar vi kommer kl 14.00 karlavagnen kommer lite för tidigt om morgonen här, men det gör inte så mycket skönt att höra lite Svenska
Vi har lyckats få tag på lite torrjäst, (från ett bageri) så det blev ett försök att baka en pizza i den nyinköpta ugnen,
Fyllningen blir ju lite speciell, det är så mycket vi har i Sverige som inte finns här
Så det blev att inhandla en köttbit på marknaden elda under rökugnen plocka eukalyptusblad, och bara försöka sätta smak på köttbiten, det tar ju sin tid men resultatet är i alla fall bättre än det smaklösa bacon man kan inhandla här
Resultatet blev hyfsat, det går att utveckla.
Nåja go vänner,
I morgon blir det Thaibröllop, i Krashang det skall bli spännande
Jag återkommer med bilder och hela konkarongen efter det

fredag 5 december 2008

Man kan inte annat än att förundras över denna uppochnervända månskära så här på andra sidan klotet,
Och denna kväll var det en riktigt kul bild, tack vare 2 skarpt lysande stjärnor bildades det ett ansikte med mun och ögon.
Just då befann vi oss i Chong Mek vid gränsen till Laos vi måste ju stämpla våra pass, då vi redan gjort en månad i Thailand.
Hotellet vi hittade hade bra standard och hyfsat pris 230 Bath/natt (c:a 50 Skr)
Inkl luftkond, som likt våra vanor inte nyttjades.
Vi var så klart trötta, det blev bara en liten sväng runt kvarteret, Karaokebar, så klart vi måste kolla, det var inte mycket folk, men vi fick till allas förtjusning ta några danssteg till en skaplig låt
Morgonen bjöd på som vanligt soligt och varmt väder,
Christer hade flörtat in sig i köket så han lagade till något liknande farangfrukost i stället för Thai köret.
Vi bestämde oss för att lämna bilen på hotellets övervakade gård.
Eftersom vi inte var tillräckligt förberedda med alla handlingar till fordonet
Så kommer då detta med tull
Jo du!
Lätt är det inte, man blir hänvisad från den ena luckan till den andra det blir ett evigt rännande, jag måste säga att det var en ynnest att ha Nuay som tolk, tack vare henne behövde vi inte dra iväg för att ta fotografier till våra Visa,
Och då vi äntligen kommer fram till slutstationen, krävs vi på (overtstay) vilket är omöjligt då vi reste ut sista dagen på vår lagliga vistelse i Thailand ok inget att bråka om dessutom bad Nuay oss ”ligga lågt” inte bråka, men det känns inte bra.
Man är inte van sådant.
Visst, vi kom så småningom iväg till närmsta stad som är Pakse ( uttalas Bä) på Thai
Nuay fick som vanligt föra vår talan, vi accepterade ett pris på taxi till destinationen på 2000 Bath( C:a 400 Skr) det var ju ändå drygt 50 km
Efter några försök att hitta ett skapligt hotell hamnade vi på Oudomsamlang hotel i Pakse
Helt ok hotell fina rum rent och snyggt, pris runt 50 Skr/natt
Den dagen var det så klart stadens marknad som skulle få besök, billigt som bara den,
Vi ville ju fotografera mekongfloden som flyter genom staden , så det blev lunch på ett nybyggt lyxhotell, maten var väl sisådär, vi var ensamma i den stora matsalen, så gott om personal som kunde serva oss fanns ju,
Priset 200 Skr för 4 personer inkl dryck
Därefter blev det att ”häcka” på en närliggande ruffig restaurang för att baskåda befolkningen, en pilsner i värmen satt fint kan du tro,
Här serverades inte is i ölen som i Thailand.
Så kommer då dag 2 i detta annorlunda land
Nuay lyckades förhandla sig till en dag med taxi (Tuk-Tuk) till vattenfallen, vilket faktiskt var en fantastisk upplevelse, framförallat det stora vattenfallet, där vi träffade på ett par som rest hela vägen från Frankrike till Laos via Ryssland, Sibirien China med husbil, och ett annat par som rest med ”Camper” från Australien
Då vi var på väg att resa vidare, frågar barinnehavaren om vi ville smaka på nygrillad hund.
Nyfiken som man är var ju svaret givet, segt torrt och sött, är min bedömning, om anrättningen.
Men intressant var det så klart,
Nästan döva av denna skramlande puttrande tingest, ömma bakdelar färgade av detta röda damm, återvänder vi så småningom till hotellet,
Efter lite vila och allmän kroppsvård, drar vi på vift i staden igen
Hoppsan!
Den bar ví besökt tidigare är tydligen specialiserad på Hund, jo du det var inga vackra vyer, där satt folk och åt grillat hundkött, tarmar med innehåll och allt samt hundmage och även svans, som sköljdes ned med Risbrännvin.
Mycket välbesökt var den även för avhämtning av dessa rätter
Detta förklarar naturligtvis den avsaknad av lösgående hundar som annars är så vanligt här

Bilder http://picasaweb.google.se/Conny.Bjork/20081203#

http://picasaweb.google.se/Conny.Bjork/20081201#
Man kan inte annat än att förundras över denna uppochnervända månskära så här på andra sidan klotet,
Och denna kväll var det en riktigt kul bild, tack vare 2 skarpt lysande stjärnor bildades det ett ansikte med mun och ögon.
Just då befann vi oss i Chong Mek vid gränsen till Laos vi måste ju stämpla våra pass, då vi redan gjort en månad i Thailand.
Hotellet vi hittade hade bra standard och hyfsat pris 230 Bath/natt (c:a 50 Skr)
Inkl luftkond, som likt våra vanor inte nyttjades.
Vi var så klart trötta, det blev bara en liten sväng runt kvarteret, Karaokebar, så klart vi måste kolla, det var inte mycket folk, men vi fick till allas förtjusning ta några danssteg till en skaplig låt
Morgonen bjöd på som vanligt soligt och varmt väder,
Christer hade flörtat in sig i köket så han lagade till något liknande farangfrukost i stället för Thai köret.
Vi bestämde oss för att lämna bilen på hotellets övervakade gård.
Eftersom vi inte var tillräckligt förberedda med alla handlingar till fordonet
Så kommer då detta med tull
Jo du!
Lätt är det inte, man blir hänvisad från den ena luckan till den andra det blir ett evigt rännande, jag måste säga att det var en ynnest att ha Nuay som tolk, tack vare henne behövde vi inte dra iväg för att ta fotografier till våra Visa,
Och då vi äntligen kommer fram till slutstationen, krävs vi på (overtstay) vilket är omöjligt då vi reste ut sista dagen på vår lagliga vistelse i Thailand ok inget att bråka om dessutom bad Nuay oss ”ligga lågt” inte bråka, men det känns inte bra.
Man är inte van sådant.
Visst, vi kom så småningom iväg till närmsta stad som är Pakse ( uttalas Bä) på Thai
Nuay fick som vanligt föra vår talan, vi accepterade ett pris på taxi till destinationen på 2000 Bath( C:a 400 Skr) det var ju ändå drygt 50 km
Efter några försök att hitta ett skapligt hotell hamnade vi på Oudomsamlang hotel i Pakse
Helt ok hotell fina rum rent och snyggt, pris runt 50 Skr/natt
Den dagen var det så klart stadens marknad som skulle få besök, billigt som bara den,
Vi ville ju fotografera mekongfloden som flyter genom staden , så det blev lunch på ett nybyggt lyxhotell, maten var väl sisådär, vi var ensamma i den stora matsalen, så gott om personal som kunde serva oss fanns ju,
Priset 200 Skr för 4 personer inkl dryck
Därefter blev det att ”häcka” på en närliggande ruffig restaurang för att baskåda befolkningen, en pilsner i värmen satt fint kan du tro,
Här serverades inte is i ölen som i Thailand.
Så kommer då dag 2 i detta annorlunda land
Nuay lyckades förhandla sig till en dag med taxi (Tuk-Tuk) till vattenfallen, vilket faktiskt var en fantastisk upplevelse, framförallat det stora vattenfallet, där vi träffade på ett par som rest hela vägen från Frankrike till Laos via Ryssland, Sibirien China med husbil, och ett annat par som rest med ”Camper” från Australien
Då vi var på väg att resa vidare, frågar barinnehavaren om vi ville smaka på nygrillad hund.
Nyfiken som man är var ju svaret givet, segt torrt och sött, är min bedömning, om anrättningen.
Men intressant var det så klart,
Nästan döva av denna skramlande puttrande tingest, ömma bakdelar färgade av detta röda damm, återvänder vi så småningom till hotellet,
Efter lite vila och allmän kroppsvård, drar vi på vift i staden igen
Hoppsan!
Den bar ví besökt tidigare är tydligen specialiserad på Hund, jo du det var inga vackra vyer, där satt folk och åt grillat hundkött, tarmar med innehåll och allt samt hundmage och även svans, som sköljdes ned med Risbrännvin.
Mycket välbesökt var den även för avhämtning av dessa rätter
Detta förklarar naturligtvis den avsaknad av lösgående hundar som annars är så vanligt här

Bilder kommer