Sista dagen i Mars

Dagarna går!
nu är det torsdag igen,
vi sitter fast på hotellet här i Vilafranca del penedés
några mil söder om Barcelona sedan motorhaveriet på lördagen

väntar på, den nya motorn som skall komma från Italien under fredagen,
så blir det att vänta på monteringen,

Så här ser det ut

sedan kan vi återigen dra vidare norrut
så det blev ingen billig tripp,
men å andra sidan får vi fräscha saker att resa med,
man kan undra vad nästa överraskning blir!

i dag har vi besökt verkstaden,för att hämta lite kläder och
enklare skor, annars har vi endast kontakt med e-mail
vilket fungerar alldeles utmärkt

vi traskar runt så gott det går i gamla stadens mysiga gränder,sitter utanför någon liten bar tar en pilsner eller ett glas vin, äter gott,

det är fint här, vi finner små mysiga restauranger och barer, t
räffar många trevliga “Catalaner” (de tycker det är bättre än att kallas Spanjorer)

språket verkar vara annorlunda man använder andra bokstäver, andra uttryck,

det är spännande att bara ströva runt i de smala gränderna,tala med de få som behärskar Engelska någorlunda

det är ingen stor stad endast 39 000 innevånare, så här finns nästan inga turister förutom vi
vi skulle nog aldrig besökt denna stad om inte det blivit stopp

här får vi lite tid utan aktiviteter, så det blir att läsa,försöka peta in bilder i bloggen, så visst gör man lite nytta i allafall

nu är klockan 14.00
magen kurrar, det är väl dags att gå ut för att fylla på, undrar vad vi hittar i dag,

i går fann vi en jättegod kebabtallrik, på en mycket mysig liten krog som drivs av 2 unga killar

det verkar som jag lyckats infoga bilder i bloggen, så det blir att ta fler bilder under eftermiddagen

Tisdag 29 mars

Tisdag 29 mars
Vi har besökt verkstaden, tittat på den isärtagna motorn,
ingen vacker syn precis, mycket sönderslaget, jag undrar om jag inte hade rätt ändå när jag trodde kamremmen ”kuggat” över
Så det blir att byta motor helt enkelt, det kommer väl att kosta en hel del kan man tro
Valet vi har är att få bilen bärgad till Svensk verkstad för motorbyte, eller utföra arbetet här, det är nära Italien, dessutom är timdebiteringen lägre, så valet är inte så svårt
Vi stannar här!
På måndag nästa vecka tror de bilen skall vara körklar igen med ny motor
Vi bor under tiden kvar på hotellet.
Som ligger centralt vid torget i staden,
synd bara att jag har så besvärligt med mina knän
Jag tycker ju det är så skönt och trevligt att promenera,
men jag får väl ta pauser under våra utflykter.
I dag har vi varit hos frisören, inte billigt precis, över 50 Euro för 2 personer
Lite märkligt tycker jag, 1 person friserade 3 personer servade
Men resultatet blev bättre än den självfriserade knoppen
Jag får inte laga mat på rummet, så det blir att äta på ”lokal” ett tag nu tyvärr.
Så vi söker oss till små familjerestauranger.
I dag åt vi Pizza på just en sådan restaurang där föräldrar, barn och barnbarn samarbetar
Då vi frågar om någon behärskar Engelska, viftar personen i fråga med händerna ” vänta” hämtar sin 9 åriga dotter som hjälper oss genom menyn
Jag tycker det är underbart då föräldrar tar hjälp av sina barn i sådana situationer
Dessutom sporrar det ju barnen att lära sig andra språk
Pizzan barnet tyckte jag borde prova var jättegod (restaurangens specialitet)
Den pizza Inger beställde var ”tam” (nästan smaklös)

Så blev det att gå ut med ”Pyret” det skall ju skötas mage även på små hundar,
Men hitta en yta som inte är asfalterad eller stenlagd här är mycket svårt
Det blev att använda benen, gå i gränder, över lekhagar, obebyggda tomter, här är allt annars bebyggt,
Här kommer vi klädda i kortbyxor, för min del strandtofflor, nyss inhandlade på en China-bazar
Bland alla dessa Catalonier i sina vinterkläder, och höghalsade stövlar
En bil med E på nummerskylten stannar vevar ner rutan och frågar något,( om vägen tror jag)de borde väl ändå se att vi är turister
Kanske vi smälter in i miljön på något sätt.
Nåja!
hemvägen består i alla fall av ett ”vattenhål” det blev att njuta av omgivningen över ett gott glas öl
snacka lite med bar-grannen som visade sig vara från Brasilien tjejen han hade i sällskap kom från Sicilien hade bott en tid i Tranås (Sverige) jo du!
Världen är egentligen väldigt liten
Så visst har vi det bra trots närheten till Libyen.

lite strul på vägen

Så sitter vi på hotell PERE III EL GRAN  i Vilafranca del penedes , katalonien

På vår färd mot den Svenska våren,

Plötsligt i en kurva på motorvägen,

Ett jäkla oljud från motorn , Fiaten svarade inte på gaspedalen, det var bara slå av tändningen

slå på varningsblinkers, och styra åt sidan,

 ta på den lagstadgade varningsvästen,

ut med triangeln, ringa försäkringsbolaget  (Falks)

hur gör man?

Jäklar sån service!

Det blev bärgat inom 2 timmar till en märkesverkstad,

Inte öppen en lördagskväll, men det blev en bra ”ställplats” lugnt  och stilla

Solen sken,

det var bara ta ut stolarna, sätta sig i rätt position ”gilla läget”

en jäkla tur att vi inte är ”hispiga” någon av oss

dagen därefter går åt att få en diagnos över tillståndet,

fatta beslut,

vi reparerar här, tar in på hotell, så får vi se

så det blir att vandra runt i en faktiskt riktigt mysig stadskärna

hmm!

 Det finns nog en mening i alla fall

Så många underbara ”katalaner” vi träffat, som kan lite Engelska

Vi kan stanna ett tag till, vi är ju ”komplediga” så tid betyder inte så mycket numera, vi har inte så bråttom till graven, det är nog så att upplevelsen betyder mera än något annat

Visst kostar det, men det gör ju alla erfarenheter, eller hur?

Så det blir nu att krypa ner i ett varmt badkar med bubblor, ett glas Cava och bara njuta av att va människa

I morgon blir det stadspromenad,

 nåja så långt jag orkar med mina knän, nåja vi har hela dagen på oss, så vi kommer nog en bra bit i alla fall, det är gôtt å leva!

24:e mars

Så efter några regniga dagar har vi packat ihop vårt bohag för den fortsatta resan norrut

Jag kunde med viss hjälp, även packa in tältet vi använt som förtält,

 jo det är klart så enkelt är det inte,

 jag hade ju berättat hur tältet bara ”hoppade” ur väskan och ställde upp sig självt, snacka om anden ur flaskan

så fotograferad blev man ju under akten, kommentarer uteblev inte heller kan du förstå

men fanskapet kom i sin säck till slut ändå

(jag hade kopplat upp mig på ”nätet” där fanns en film att se)

Så nästa gång skall jag imponera genom att bara ”slänga” ut tältet och sedan spika fast hörnen i marken, så är det klart.

Skall sanningen fram, har det i allmänhet regnat under natten, klart det behövs, torrt är det annars,

Men visst är det skönt!

fortfarande strumpfritt, som gäller

annars är det inte så mycket som hänt,

här finns så klart rutiner, som att titta på havet,

gångavstånd till havet och en mysig bar där man tar en pilsner om kvällen småpratar lite och återvänder till Campen

så visst kan man njuta av livet

jag har ju svårt att gå (mina knän) så det blir att ta bilen om man skall längre bort, men jag försöker ändå ta cykeln

häromdagen cyklade jag till butiken, det fattades ju mjölk och bröd, så drog jag förbi slaktaren i byn samtidigt, det går duktigt uppför så det blev att jobba på,

med cykelväskorna fullpackade äntrar jag den 5-växlade damcykeln, drar iväg, nu behöver man ju inte trampa bara njuta av fartvinden och bromsa

då jag kommer fram till Campen för att stanna vid vår bil, funkar inte bromsarna vare sig fot eller handbroms, Thomas (vår granne) ser med förskräckelse på mig, akta elcentralen!

Det blev att som nyblivna cyklare gör.

sätta fötterna i  backen för att undvika katastrof.

Tänk om detta hänt i backen ner från byn med alla dessa rondeller och lämna företräden

Nu gick det ju bra

Annars har dagarna gått åt att laga mat, umgås med grannar, spela Boule, så snacka om ”drönarliv”

Nu längtar vi hem till lite mera ordnade former,

bekvämare boende, åtminstone efter alla reparationer som skall till,

Kanske kan vi vara i Dalarna mycket mer i sommar,

ja så är det,

nu kämpar vi på med transportsträckan

Vi reser mot Valencia, hade tänkt fylla på förrådet med ”kalles”kaviar, men vår GPS blev som tokig

Då vi närmade oss staden, efter ett antal rundor i dessa jäkla rondeller kommer vi ut  mot Barcelona, så det var bara resa vidare,

Plötsligt ser vi en vägskylt ”Peniscola” är det inte där de som är vana camping ligger tro?

Vi svänger in,

Tar en natt får vi se, det var ju överkomligt el, vatten, avlopp för 2 personer samt hund 10 Euro

Det är ju det inklusive dusch, och toa som man gärna vill ha tillgång till

Så har vi firat Thomas 60 årsdag, eller skall man kanske, ha en eftertanke

Tiden bara rinner iväg,

själv börjar man med stormsteg närma sig de 70

Nåja!

kul blev det i alla fall, som alltid, då man har ”nicke lilltroll” (Inger) med sig

Pyret är välkommen på campen här hon får gå fritt,

utan band, jo hon är ju inte svår att ha utan ”snöre”

här finns en helt annan typ av Europeer, inga ”besserwissers” som dirigerar

man kan umgås, många kan prata lite Engelska,

alla försöker finna något hos någon annan att tycka om, det blir väldigt familjärt så.

Inga fjantiga fester med uppklädda fisförnäma tanter i övre, ja du kan nog tänka dig resten

Här träffas man i de bekväma kläder man har med sig, det känns som man vill ha det

Innehållet accepteras, utseendet ,är ovidkommande

Själv blev jag inbjuden till en bole- omgång, eller vad man kallar det,

Slänga stålklot på grusplan,

Visst!

Spännande var det, och svårt, mitt bollsinne kunde va bättre,

lite av att som då man var riktigt ung och spelade kula,

men då var det grop eller pyramid som gällde

jag får nog träna, det var mest tur att jag kom i närheten av ”lillen” (kulan man skall träffa eller ligga närmast)

men fan så trevligt gäng det var, visst, lite svårt med språken men det ”fixar” sig oftast.

En underbar efterfest bjöds det i alla fall på.

Så nu sitter jag här njuter av Svensk radio, som spelar dansbandsmusik

Kunde jag bara skulle jag dra ut på gatan och dansa, men mina knän klarar ju inte det

Så det får bli att lyssna och längta,

Mina tankar kretsar just nu mest om min yngste son som råkat ut för en trafikolycka

I Thailand

Som tur är verkar han vara på bättringsvägen, jo jag vet av egen erfarenhet, att sjukvården där över är fantastisk, men som förälder, är man ju orolig,

Så visst vill jag hem för att se vad man kan göra.

Han har ju en bror som ställer upp till hundra procent, så det känns tryggt för mig

Vi påbörjar vår hemfärd nu,

från ett soligt och varmt

Spanien

Så har vi avverkat en vecka till här på Campen

Här är mysigt faktiskt, ´

På fredagarna lagas det mat i mängder på restaurangen inom området,

 man får förbeställa, maten från en matsedel,

mycket smakligt, dessutom i ett enormt trevligt ”mixat” gäng

själv valde jag anjovis,

spännande tyckte jag de flesta tog baconlindad kyckling

friterade småfiskar med citron var inte fel

hum!

Mycket mat blev det

Sedan blev det att dra ut till valda ”vattenhål” i omgivningen

Visst får man veta mycket om livet runt oss,

Sverige är ju faktiskt lite exotiskt här, (oxå) (ligger långt norrut)

så nära våra gränser, och ändå så fjärran

så visst får man samma tankar som då vi rest i andra delar av vår ”gemensamma” värld.

Så lika vi ändå är,

samtidigt tänker vi många gånger så olika

Nå ja

Vi har ju utrymme, hemmavid

kan vifta med armarna, som man säger,

men det kan de fan ta mig inte här, utan att slå grannen i ansiktet

så visst får man hemlängtan

till vidderna

fiska i fria vatten, promenera i allmänna skogar

så bra vi har det, egentligen

Nu fortsätter vår resa,

Man får faktiskt hemlängtan då Wasaloppet går av stapeln.

Nu börjar vårsolen få vattnet att återta sin sommarform,
med hjälp av istappar klängande på välfyllda hängrännor, släppande sina
livsgivande droppar.

Så kommer tankarna till de stunder man på ett renskinn i
en snödriva bara stört-njutit av solsken, och en kåsa kaffe från ”svarte
petter” hängande på en slan över elden

Det kan man då inte uppleva här.

Det är ju egentligen mörkret, samt den ihållande kylan vi
flyr,

Nåja!
Vi har i alla fall rest norrut i Spanien efter en
övernattning i Santa Pola, söder om Alicante

Där det var kallt som bara den, och regnigt,

vi hade tänkt stanna några dagar för att packa om
fordonet inför återfärden till Sverige,
men beslöt fortsätta, till Miramar, skulle kolla hur
Thomas bor om vintern

vår GPS börjar jäklas igen, så det blir att se en del av
omgivningen innan vi så småningom kommer till vårt mål.

Det är en lugn camp,

de flesta spelar boule, promenerar eller läser,

här finns inte plats för så många ”skrytbussar” med allt
vad det innebär

Vi vet ju inte hur campen fungerar efter så kort tid, men
det verkar helt ok!

Så fort vi fått upp vårt kökstält, blev det att handla
råvaror.
Ägg och bacon är ju lätt att tillaga, så det fick det
bli.

I morse stekte jag baconet i den förnämliga paellapannan

 Med hög kant,
knäckte sedan äggen,

Fan så konstigt!

Det händer inget, äggen jag inhandlat var redan
”hårdkokta”

Jag har aldrig hör talats om att man kan köpa kokta ägg,
i butik, men det har jag gjort nu.

Så som så många gånger förut blev det en munter frukost i
huset

Vi bor strax utanför hygienanläggningen, som är uppvärmd

varmvatten överallt, så det är nästan som att bo i huset
hemma

ursäkta men jag har fortfarande problem att få med bilder

frågan är väl om man inte skulle stanna några veckor här
för att invänta våren i norr.