Tandläkaren

Nattisdushen är nog den skönaste, då man kan begjuta hela kroppen med ljummet vatten,
kallvattnet här är nog över + 25 grader,
sedan lägga sig på sängen under fläkten, dra lakanet över sin lekamen
hmm!
den roterande takfläkten påminner mig om då vi var i Laos och behövde torka madammens intima plagg, vi försökte hänga dem på takfläkten men inte fan funkade det, lite Pippi Långstrump blev det


Nu är det dags för Ingers sista besök hos tandläkaren innan vi reser vidare,
här får man verkligen valuta för pengarna  första och andra besöket tog närmre 5 timmar vardera
så mycket det blev uträttat.

nåja, vi har ju erfarenhet av sjukvården här, så kvaliteten,verkar hålla,
slippa detta "duttande" på 30 minuter, ny tid nästa vecka!

här får man klart besked , detta vill jag göra det kommer att se ut så här , kommer att kosta och olika förslag
här kan man bestämma mera över sitt garnityr, vad jag vill, vad jag anser mig ha råd med.

med facit i hand sitter hon nu här,  sista ingreppet,
sedan ett uppehåll,
kan ni komma om en vecka ?
nej vi reser till Myanmar på fredag,

vi skickar e-post så fixar ni en lämplig tid ok?
så smidigt allt kan vara

man blir lite trött på storstaden,
det finns heller inget vi behöver handla, möjligen ett par luftiga långbyxor och kanske någon framknäppt luftig skjorta som inget väger,
om en vecka skall vi se vilka persedlar vi inte, ännu använt,
då får de nog gå till någon annan

Döner Kebab

Morgonen börjar med frukostbuffé på New Siam Riverside ett finare hotell vid floden ett hundratal meter fån hotellet vi bor på
de har även pool vi kan utnyttja, men det är av mindre intresse, för oss

här en vy över floden från frukostmatsalen

nackdelen är att man inte kan lämna maten på bordet för alla dessa hungriga gråsparvar

det blir mest att strosa runt lite, visst finns mycket vi inte sett här, men vi känner inte för
det just nu, vi vill vidare någonstans

dessutom regnar det till och från
man blir bara lite våt, det kan va skönt i värmen
men det blir halt


det blir ofta rejäla skurar då det kommer i gång

lunchen i dag fick bli på en gatuservering,
fish and chips för mig grillad vitlöksspäckad fisk för Inger
riktigt gott faktiskt

Hemkommen efter en kvällspromenad i distriktet,
observerar vi en vagn med döner kebab på kycklingkött

har aldrig ätit det tidigare,
så det går som det går,
mera mat,
nåja gott var det, men lite tamt i smaken,

varianten utan kyckling, är det mera smak på
jag kommer att tänka på då vi stötte på en liknande vagn i Ho Chi Minh City (Vietnam)
en sen kväll
jäklar så gott det var då, ett välkommet avbrott till annan mat

ja du vet,
det blir liksom annan smak på maten,utomhus stående i grilloset,

stolar erbjöds oss, så det vara bara "häcka" en liten stund medan vi mumsade i oss
den i papper inslagna rullen.

Var tar vi vägen efter detta?
vi måste börja tänka på miljöbyte

Inger har ett tandläkarbesök på onsdag, vilket styr oss helt
ämnar tandläkaren avsluta den pågående behandlingen, så drar vi vidare,
vi kan ju återkomma om någon månad, för planerna är just nu resa hem från Bangkok

Vi ämnar checka ut från hotellet torsdag eller fredag Så bestämmer vi oss för en tripp till Myanmar möjligen flyg till Rangoon

Det blir att kontakta någon reseagent för att höra om vi måste ha visum, och om vi flyger
kan resa med enkelbiljett.

Många reseagenter fixa visum, vilket är väldigt bekvämt
slipper krånglet med taxi ambassadbesök, hela konkarongen, bara fixa foto

det får bli visum för en månad det räcker säkert

Nu gäller det bara läsa in sig på det man bör besöka samt lite historia

hur klarade man sig utan tillgång till internet förut?

På vägen mot hotellet hälsar en kille på oss, vem är det?
ljushårig, du kan tro hjärncellerna jobbade med kartoteket

jag var tvungen fråga

nej vi har aldrig mötts tidigare, vi är från Holland han presenterar sig och sin fru

paret var i 40 års åldern, frun hade fått cancerbesked,
förmodligen rätt så allvarligt

om jag förstod rätt hade hon fått sjukpension
för hon behövde inte jobba mera.

Då beslöt sig han ta ett års ledighet,
de skulle tillsamman uppleva världen
hon sa Carpe Diem med ett leende,
fan så bra, jag tycker om folk som tar tag i saker och ting innan det är försent

det blev faktiskt en helkväll,
klockan närmar sig midnatt det blir betydligt lugnare
då återstår tack och farväl för att besöka dusch och säng

vi skulle försöka träffas dagen efter för att ge dem adressen till "backpackerkvarteren" i HCMC
(Saigon) personligen tycker jag det var bra onödigt döpa staden till Ho Chi Minh City

det skulle vara trevligt att återse den staden, men framförallt landet

sedelklämman

Dagen börjar med en kryddstark soppa, det gör gott här i värmen

här är det nästan bara kontanter som gäller, sedelbuntarna blir svårhanterliga

så vi får ett ärende  ut i kommersen även denna dag,
efter någon timmes letande , finner vi ett varuhus som har sedelklämmor undangömda, personalen kan mycket lite Engelska, men med gester får vi personalen att ana vad vi efterfrågar

de hade nog inte sålt sådana på många år, med tanke på detta letande i alla lådor och fack
men napp blev det, och affär
nu blir det enklare med sedelbunten, hade annars tänkt mig gummisnodd.

i dag är det hett och vindstilla,+ 33 tur att inte solen skiner,men vi svettas inte så mycket längre,


lunchen blir kycklinglår med sötsur sås och wokade grönsaker, en kall pilsner på det

på väg tillbaka till hotellet landar vi på ett "vattenhål" nästan fullsatt var det,
vi tog ett ledigt bord inne vid en vägg bredvid 2 Amerikaner
jag frågade om jag fick ta en stol, ok inga problem,

 men efter en stund kommer en förgrymmad Tysk som inte ville ha mig i sin stol, så det var bara byta och tränga ner den stol han hämtade i det lilla hål som fanns kvar,
detta har jag aldrig råkat ut för tidigare, det gick ju det med.

så kommer servitrisen tar sikte på oss, hon betedde sig som James när han serverar miss Sofi
( farsen som brukar visas på nyårsafton, när han snubblar på björnfällen)

hon tog sikte mellan borden där hon raglade fram, men vi lyckades bli serverade i alla fall
det är inte kul att se, men de har väl sina problem här med.

äntligen tillbaka på hotellet blir det att än en gång försöka ladda ner NWT vi har den som nättidning, men bredbandet här klarar  inte  av all trafik, det tar väldigt lång tid, men visst får vi ner tidningen till slut, så man kan se hur de har det därhemma

nu börjar vi planera vår resa vidare, vi har pratat med turister om Myamar (Burma)  vi kikar på Filipinerna, Bali, det finns många ställen vi inte besökt, men vi vill ju helst resa på landsbygden

man träffar andra människor där, som killen från Schweiz  vi pratade med, gillade landsbygden bättre
han tyckte det var kul att prata med folk från ett land som ofta förväxlas med hans eget

det var en givande och trevlig stund vi hade där, han hade bara ferie 6 veckor så måste han hem och jobba, vad jobbar du med frågar jag, han ser på mig "det har jag gömt" så ler han, det var banne mig det bästa svar jag fått på den frågan (antagligen läkare,advokat eller liknade, följdfrågorna undviks)

vad gör man inte för att tjäna en slant,
när man inte har råd att hyra lokal,

tar en gammal folkvagnsbuss bygger om till bar hyr en liten del av gatan,

så vips är man med igen!

det är tuffa tag här, de flesta jobbar hårt, men så finns det alltid sådana som kan leva "luffarliv"
en man som vistas på gatan i närheten av hotellet  han ser nästan ut som Pinocchio
han har en hundkompis han värnar om,
de brukar sova tillsammans på avsatser till butiker i området

vad han lever på har jag inte fått klart för mig men lever gör både han och hunden

Tur man är född i Sverige

Lördag bakom templet

Nu sitter vi vid datorerna lördagskvällen är riktigt härlig c:a +28 grader,

i sovrummet är det förstås betydligt varmare,
men det gör inte så mycket längre,

vi har vant oss ovanligt snabbt
man sover gott om natten, bara man får duscha innan,
å andra sidan svettas man är det ju bara ställa sig i duschen igen, fläkten har vi satt ner på lägsta hastigheten

turistmagen börjar funka igen, så nu väntar vi bara på att Ingers tandläkare skall göra klart, så kan vi dra bort från storstaden

här sitter vi och löser melodikrysset
underbart att ha tillgång till Svensk radio
klockan är ungefär 15 här

krysset gick bra, men man måste googla lite på de yngre artisterna

ett tidsfördriv i alla fall

                                                                                

                                                                    

Tvätten är lämnad  2 kg begriper inte att de kan fixa detta på 3 timmar, torkat vikt ihop och förpackat
för 50 Bath (10 Sek)

priserna har gått ner, så de har känningar av ekonomin, det är ju färre turister nu än då vi var här senast

vi har mest vandrat kring i närheten av vårt hotell, magen har fått bestämma mycket av utsvävningarna,

men som sagt nu är det värsta avklarat

annars finns det mesta att köpa på Kausong road










Hoppas Ingers tandläkare blir klar som väntat under kommande veckan,
rummet betalt till 1:a november,
vi har har inget visum, ( kan stanna 30 dagar)
har ändå planerat resa vidare någonstans








                                                                               

stänga stugan

Visst känns det vemodigt att stänga stugan för vintern,

Khaosan road

Moms Guesthouse












här sitter man i de små gränderna bland alla råttor som smyger in och ut i husväggarna för att få i sig lite matnyttigt,

inte är de rädda för folk heller, jag försökte fotografera men det var för mörkt
nåja de fyller väl en funktion de med , kan man tro

Vi reser vidare till Khaosan road  istället, (backpackerkvarteren) det är lite fräschare där och floden finns ju i närheten

vi tar taxi (med taxameter) man slipper prata pengar, bara betala efter taxametern
det tar närmare en timme, trafiken i Bangkok är inte att leka med.

Khaosan road, därifrån är det lätt att hitta, hotell

vi hittar ett medelklasshotell, där finner man ofta intressanta medmänniskor, från alla nationaliteter
nåja!
andra Svenskar har vi inte stött på än, förutom en tokig förtidspensionär, vilken tiggde pengar av ett

Amerikanskt par, de frågade oss om vi kunde hans språk,
sa att han var mycket sjuk, och behövde hjälp

han hade berättat att han behövde opereras,men måste till Sverige för att göra det,
behövde pengar till resa och läkarvård
enda släktingen var en dotter i Sverige, men inget telefonnummer

de tog reda på telefon nummer till Svenska ambassaden
på frågan var han bodde pekade han på vårt hotell, när de skulle följa honom säger han att han flyttat.

då vi frågade honom vad det var för fel sade han att han varit med om en olycka i södra Thailand
och slagit ut tänderna, och måste opereras för blodpropp
det kan de väl göra här,
nej svarar han
på frågan om släkt svarar han  bara en son med delad vårdnad,
han hade inte kontaktat någon

oss frågade han inte om pengar
på hotellet var han känd sedan tidigare.


Dagen efter kommer en storväxt man med jättenäsa och tjocka glasögon till hotellet
han går från bord till bord och pratar olika språkmed de andra gästerna,
han är klädd i vita vida byxor samt en enorm vit skjorta
börjar ropa in förbipasserande till hotellet konverserar på Franska, Tyska och Engelska

sätter sig vid vårt bord, börjar småprata, så säger han, jag är nog äldst här.
jaha!
hur gammal är du då?
64 säger han
ja det var väl bara tacka och ta emot,
men då slår spärrarna till, jag måste få veta vad han är ute efter

jo då!

efter några minuters småprat, vill han låna någon hundring, för hans pension är försenad, dessutom måste han betala en tandläkarräkning.

jag vill inte vara otrevlig, men av princip lånar jag aldrig ut pengar, jag hoppas du förstår, blir mitt svar
ok säger han och avlägsnar sig,för att försöka på annat håll

han finns kvar på hotellet fortfarande men tar inte ögonkontakt, han har tydligen pengar till både mat
hotell och cigaretter i alla fall

man får verkligen vara på sin vakt skall du veta