Taunggyi heter byn eller staden som ligger vid Inle-sjön där de flytande trädgårdarna finns
vi skulle tillbaka till Bangkok var det bestämt,
så skiljs från våra nyfunna Estländska vänner
de skulle vidare till Bagan, vi reser till Mandalay
kanske vi kan ta flodbåt till Bagan från Mandalay, vi får se
tid har vi ju,
vi bör resa tillbaka till Bangkok om en vecka om tandläkaren har tid, det blir att kolla
nåja!
det finns 2 möjligheter att resa till Mandalay härifrån med natt buss eller taxi
Då vi gärna vill se landet bör det bli dagtid, och bättre än Sharetaxi kan det väl inte bli
dela taxi med okända människor
jo då fram kommer en gammal mycket sliten Toyota combi, en massa packning, och 2 Burmeser
Inger får sitta fram , själv sitter jag tillsamman med burmeserna i baksätet, tur att de är relativt små
den ene sätter på sin mobiltelefon, stopppar den i bröstfickan, musiken som kommer överröstar det mesta
då lutar han sig bakåt och somnar
hur fan kan man sova med sådant oväsen i bröstfickan?
killen som satt brevid, mig hostade som en galning, tydligen genomförkyld, men somnade även han , hostan till trots
själv sitter jag fastklämd mellan den låsta bildörren och de 2 sovande burmeserna,
klamrande mig fast i sätets framkant för att inte slå huvudet i taket, då bilen skumpar fram på den knappt farbara
vad man nu skall kalla vägen,
den som tur var tunnaste burmesen jag hade vid min vänstra sida lade huvudet på min axel där det studsade som en gummiboll vid alla håligheter i vägen, att han sov ändå fattar jag inte,
så det blev att trycka till honom då och då så jag fick lite luft emellan
våra kroppar
vägen duger kanske till alla de oxkärror som parkerat sig efter leden, att trafikera den med moderna bilar är för mig ofattbart
vägen från Thailändska gränsen genom Cambodia, var något sämre än denna, det säger inte så lite
det uppskattades hur långt det var mellan Taunggyi och Mandalay troligen c:a 15 mil
det tog 12 timmar
jobbigt svettigt
här kyler man av sina passagerare genom att köra för öppna fönster
nåja
vi såg i alla fall lite av landet dagtid,
från den enormt dåliga vägen som slingrande sig fram mellan berget och bråddjupen,
vägen är enfilig, vid möten måste någon köra av vägbanan,
om det går,
många vägspärrar finns efter vägen, där chauffören får betala för bom-öppnandet,
förhoppningsvis går pengarna till vägnätets underhåll, vilket verkligen behövs
mörbultade och trötta kommer vi fram till det hotell taxikillen fixat,
det var bara checka in utan att kolla rummet,
20 US dollar i en storstad verkar ju överkomligt,
här fanns toa, dusch, fläkt och AC
dessutom är det bara ett kvarter från Palatset
har du passen säger receptionen,
jäklar de ligger i min datorväska, i taxin säger Inger,
ut på gatan taxin är på väg från hotellet, vi hojtar, och får hjälp av omgivningen att stoppa honom
så allt slutar ändå bra
ok!
hade vi inte fått tag i honom då,
fixade vi det säkert på annat sätt, men det underlättade ju.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar