Bangkok

Äntligen har vi nått vårt hotell där vi brukar bo i Bangkok
Washington Suite i Sapan Kwai
ett skapligt hotell med moderata rumspriser, jag betalar i dag c:a 120 Skr/natt
det kan man kosta på sig!
dessutom känner jag till närmiljön någorlunda nu efter alla prommenader.
det var som vanligt en jobbig natt på bussen, svårt att sova, men det funkar bra ändå!
man blir lite restrött!
nåja!
det är smällar man får ta om man skall ligga på topp eller hur?
fördelen med denna typ av resande (backpacker) är ju att man träffar så enormt mycket trevliga människor, de flesta mycket unga, men resvana, äventyrliga, från så skiftande kulturer
jag satt och konverserade med ett par innan vår buss skulle avgå i gårkväll han var från Korea hon från Holland, de tyckte nog vi var lite knäppa som reser på detta sätt i vår ålder!
men, jag önskar fler gav sig ut i världen på detta sätt, vi har ju tid och är man försiktig med pengar har man dessutom råd,
som du förstår tycker jag nog att livet leker just nu!
vi kom till Bangkok Bus station strax före 07.00 efter viss dispyt med taxisamordnaren ja han skulle absolut veta vad vårt hotell hette, ja det gäller ju att klå turister på så mycket pengar som möjligt, de får betalt av hotellen de sänder turister till!
men se där bedrog han sig!
efter nästan 2 tim i Bangkoks bilköer denna morgon anlände vi en aning luggslitna till vårt hotell!
så var det dush som gällde, sedan en liten uppiggande morgon lur!
så nu kan vi dra iväg till Kinaambassaden för att söka visum.
om en månad tänker vi dra till Kina, för att söka visum till Thailand, vi ämnar återkomma till Prasat för att ta jul och nyårshelgerna där eller i närheten, vi har ju Didi´s bröllop att övervaka den 6-9 dec
sedan bär det av till Kina igen för att fira det Kinesiska nyåret dit jag är inbjuden till den 26/1
och vi har massor av människor att besöka på vår resa, gamla och nya vänner!
om jag köper en egen motorcykel, jag lurar på en Honda Phantom, kanske jag tar den till kina
vi får se!
bara den är lenare mot arslet än de jag trakterat hittills
ja jag kanske får testa det strax!
min yngste son Håkan kommer till Phuket nu på lördag, jag vill så gärna träffa honom längesedan vi sågs!
han jobbar just nu i Indien, så jag undrar hur länge han kan stanna, kanske jag tar trippen från Prasat till Phuket, 150 mil minst eller kanske vi kan mötas på halva vägen
jag bävar för att sitta på en "massagestav" så många timmar!
hm!
en "riktig" motorcykel kanske inte vibrerar så!
hoppas jag!
då vi for runt i Phuket i går höll jag på att somna, det trodde jag inte var möjligt på motorcykel, men jag fick lägga mig att vila på en marmorbänk vid havet en halvtimme, för att komma igen!
ja jag kanske får erkänna att man blir äldre och inte orkar så mycket som då man var lite yngre!
nåja, men äventyrslustan finns kvar, och det tycker jag är härligt!
men just nu längtar jag till Prasat till den lugna idyll livet på landet är,
vi skall även försöka gå på elefantfestivalen i Surin då vi åndå befinner oss i regionen
jo du!
det finns mycket kvar att uppleva!