Oj då!
Nu har faktiskt 5 händelserika dygn passerat sedan jag bloggade senast!
Jag har haft som vanligt problem med min dator, och internetuppkopplingen
Det är ju aldrig problem här med dessa elektroniska historier!
Alla kan ju, men inte många kan, blir man strax varse, med ett tunnare läder” som följd!
ja det är väl som vanligt ”smällar man får ta om man skall ligga på topp”!
Jo då jag skall inte klaga, men måste ändå tillstå att visst frustation finns!
Nåja jag skall inte klaga , det funkar bra! Lite strul blir det ju alltid, och är det inte egentligen det som förgyller vardagen?
Efteråt kan det va kul att minnas dessa idiotiska grejer man varit med om!
Som då vi förra veckan kom till Bangkok för att försöka ta oss från Saphan Kwai till Chinas ambassad, för att söka visum!
Jo då!
taxin anländer efter en mycket lång resa , ja Bkk är ju inte litet precis!
så man får tåla sig!
Vi finner i alla fall Ambassaden strax före kl 15.00, kliver in genom dörrarna, möts av en tjänsteman, han frågar vad vi vill!
Söka Visum!
Kom!
ambassaden stänger om några minuter, jag hjälper till,
klart man skulle fattat misstankar redan här, men vi hade ju bommat tiden i Göteborg med några minuter, och vi ville inte sitta kvar i Bkk hur länge som helst, jag vet ju hur vi hade det i våras då vi fick resa fram och tillbaka till den Svenska Ambassaden här, för att stå i kö,skriva ut, fylla i och få alla dessa dokumet bemyndigade med en stämpel!
vi höll ju på nästan en vecka då!
Så beslutet fattades för snabbt!
Killen tog våra pass, vi skrev under, han lovade fixa allt till dagen efter om vi var på plats kl 15.00
Men visa behöver passfoto, ok gå dit men skynda på de stänger brir kommentaren från vad vi trodde var en Ambassadtjänsteman, jag rusar mot glasdörren bara för att mötas av en frånvisande hand! Ok vi fixar det på annat sätt ställ dig mot väggen vid hissen, så kommer en fotograf!
Visst det var bara resa upp sig som en brottsling i såna där Amerikanska serier!
Mot en vit bakgrund, nåja!
Jag slapp ju i alla fall nummerplåt på bröstkorgen!
Pang sa det blixten i ögonen, killen drar iväg, jag fick aldrig en se bilderna ens så brottom var det tydligen!
Ja inte är det så mycket att beskåda, men man vill ju ändå ha lite att säga till om då man skall in i registret, ännu en gång, detta år!
Så var det bara ”hala upp lädret igen” ja det var ju inte så dyrt med våra mått mätt!
Ok!
Kom igen kl 15.00 i morgon, så får ni visa!
Skönt att det gick så fort!
Men märkligt!
Vi får våra onda aningar, tänk att man måste va på sin vakt hela tiden!
Så efter en lugn kväll med några ”nostalgitrippar” i Bkk är det den ljuva bädden som hägrar, dusch och sedan efter att polerat gadden krypa ner mellan 2 lakan.
själv försöker jag så fort som möjligt få kroppen att vänja sig vid den för årstiden betydligt högre utomhustemperaturen och den höga luftfuktigheten, så jag är mycket restriktiv med luftkonditioneringen, jag har ju tid på mig!
kan jag inte sova i natt fixar det sig med någon timme i morgon eller längre fram!
Ja som sagt jag har inte så brått till graven!
Jag kan vänta!
Nu är det ju heller inte så varmt denna årstiden bara runt 30 grader på dagen, nätterna blir ju lite svalare
Så visst blev det några timmars sömn,
Så det blev att fördriva tiden under dagen med att kolla hur tåget gick, eller om vi som vanligt skulle ta nattbussen, visst vi beslutar ta nattbussen, det tar bara 6 timmar startar kl 22,00!
Ja det är en sanning med modifikation, minst en halvtimme till en timme är ju som vanligt förseningen, men det är ju inte så mycket ändå!
Och man mår rätt så bra i bussätena, ja nu åker vi ju ”mera” direktbuss, VIP
”Mjölkbussen” den som stannar stup i ett kan inte va kul men billig!
Problemet vi har är att vi skall av mitt ute på landbygden.
Ja det får bli ett senare problem!
Så har då klockan bara ”rusat” iväg som vanligt!
Taxi till Chinas Ambassad!
What? Sager ”fågelholkarna” vi beskådar I de gulgröna eller Rosa bilarna!
Ja vad gör man?
Tiden börjar rinna ut!
Ok! Jag har en idé, brorsan drar iväg till en butik, ber en tjej som kan lite Engelska skriva Ambassy of China , på Thailändska, bara testa att lämna lappen till nästa bil för att se om man möter samma förundrande ansiktsuttryck stora ögon gapande mun!
Ok! Blir svaret, sedan drar det iväg chauffören ringer, antagligen för att lotsas fram, långt blir det, men fram kommer vi, men!
Här var vi inte i går!
Kanske vi skall gå häråt eller däråt, men det finns Chinesiska tecken så vi borde vara i närheten, bara fråga säkerhetsvakten som ser mycket bekymrad ut då vi försöker få komntakt över denna avspärrade infart!
Plötsligt ringer telefonen!
Hello where are you?
Bara lämna över telefonen till en mycket tveksam säkerhetsvakt!
Ok ni skall gå runt hörnet på kvarteret!
Thanks!
Vi kommer fram till Ambassaden får omgående kontakt med personen vi lämnat våra pass till, följ med!
Vi går från framsidan av byggnaden till en sidoingång, hm!
Detta verkar mystiskt!
Jag vill ha betalt för era visa!
Jäklar !
lurade i fällan, ambassaden ”öppnade” kl 15.00
han begär 8000 Bath för 2 Visa då vi kollade på nätet kostade de 2200 Bath
så jag bara varnar er tro inte att en tjänsteman på hemväg från Ambassaden är behjälplig med visa i sista minuten!
så de var flera som levde på att lura ”dumma” västerlänningar, du kan tro vi hade hårda förhandlingar,
man blir bara så grymt förbannad på dessa jävla bedragare, ursäkta ordvalet! Men det kom ur hjärtat, man är inte van att mötas av så utstuderade skurkar här än i alla fall!
Ja, visst vi kunde ju tänkt lite före, men ,med incidenten i Göteborg så var vi väl ett lätt byte!
Ja vi lyckades i alla fall få ner det höga beloppet lite grann, det rör sig inte om mycket pengar men man blir så besviken på sina medmänniskor!
Så nu under kommande vecka skall vi tillbaka för att söka visa till ”Kråkan (inger) och då jäklar skall vi se vad som kommer att hända.
Så det var för ”bröderna Björk” att ta sig en snabb eftermiddagsprommenad för att blåsa faran över!
Man känner sig som en tryckkokare där säkerhetsventilen fastnat!
Jo!
Visst går det över!
Det blir ytterligare en dumhet att lägga till alla de andra, och hoppas ,man inte gör om det, men tyvärr blir man alltmer återhållsam vid nya kontakter, och kommer säkert att missa många intressanta möten tack vare sådana incidenter!
vi hade ju rätt så gott om tid på oss! Vad gör vi?
Skall vi dra runt i Bkk? Nej det är väl att åka på floden i så fall, men vi ville ju ut på landet, så
Vi åker ut köper biljett till nattbussen mot Surin
Sedan ta publik buss tillbaka till Saphan Kwai och hotellet
Då vi hoppar på bussen var den tom!
En tom buss på eftermiddan i Bangkok!
Det kan inte stämma!
Konduktören en mycket kort man med framtänder i överkäken som i stort sett stod rakt ut, flinade mot oss, började flamsa! Drog chauffören i öronen de skrattade hela tiden, ja jag har ju bara sett sådant på skräckfilmer!
Tror du vi är på väg till ”hispan”?
Ja inte vet jag men jag har aldrig sett liknande tidigare!
Klart att ingen vill åka med denna buss!
Jo du det var verkligen en upplevelse , jag kan inte rekapitulera känslorna, men det gick från humor till bekymring, chauffören slängde ned armar och ben, tittade ofta bakåt i stället för på den täta trafiken, konduktören drog honom i öronen , slog honom i nacken vi kryssade mellan filerna som aldrig förr
Men vi kom fram, det var med både lättnad och nyfikenhet vi äntligen kunde lämna dessa 2 herrar!
Ja det hände en massa på resans gång men vi kom så småningom iväög med nattbussen i alla fall
Christer hade mycket svårt att få förare stanna i vägkorsningen kl 03.30 på morgonen, det fanns ju inget bussstopp där! Skall vi gå 6 km tillbaka då menar du?
Ja det var bara hoppas det gick, ok lite fel blev det men ganska nära ändå, så det var skönt att komma ut i friska luften, för att sätta sig på en tidigare ditkörd motorcykel och kunna få transport med belysning till huset!
Ja brorsan körde jag satt bakpå med 2 pensionärsväskor du vet den typen med små hjul på, ja de kanskle är för små numera för pensionärerna då de köper sprit i Tyskland, men funktionan är densamma, så bakpå en motorcykel mitt i kolsvarta Thailand med en sådan vagn i vardera näven bar det i väg, och var´d händer, så klart den ena börjar wobbla, den höll på att skruva upp min arm som ett gummiband, jo då det gick bra, vi kom nästan rött denna gång
I våras gick vi ju efter gårdarnas hundskall, men det funkade dåligt vi gick en bra bit för långt då, man ser ju inget får lyssna till fötterna så man inte kliver rakt ut i klorofyllen dessutom får man stampa till då och då för att va säker på att eventuella ormar som värmer sig på vägen drar bort!
Så det var bara in med bagaget, äntra motorcyklarna för att dra till marknaden som kommer igång kl 04.00, vi skulle ju ha något att äta till frukost!

Så den dagen gick åt för sömn och mat!
Så kika på detta underbara ställe lite från allfarvägen, de har byggt till ungefär 40 m2 åt oss, för att vi skall få eget kök. Dusch, toastol, jo du nu skall ritas och planeras
Till och med egen trappa till övervåningen har iordningställts!
Så kan man egentligen ha det så mycket bättre!
Jag hoppas kunna återkomma inom kort med berättelsen hur det går med vårt återbesök på den Chinesiska Ambassaden, och framförallt hoppas jag datorn kommer att funka så jag kan berätta vidare om våra äventyr!

hoppas vi hörs igen snart!
Conny/Christer

lite bilder

http://picasaweb.google.se/Conny.Bjork/HusetIPrasat?a

uthkey=0bF9eTZXB3s#


http://picasaweb.google.se/Conny.Bjork/Bangkok7November08?authkey=r2MHGDmQc7Q#