hej!
det var ett tag sedan nu!
klart jag haft problem med datorn igen, å andra sidan har det varit full rulle så det varit svårt att få lugn och ro till bloggande,
men nu kommer det igen!



Så har man äntligen kommit någorlunda tillrätta i denna oas!
Bland brölande kossor galande tuppar, och inte minst ylande hundar
Vi har kompletterat gruppen med ”Inger” som vi hämtade upp på Bankgkoks flygplats!
Dit Christer och jag ankom kl 04.00.
vi skulle besöka Kinesiska Ambassaden för att söka Visum till henne och försöka få förlängda visa själva!
Men då vi skulle åka för att inhandla bussbiljetter, blev vi inbjudna till invingningsfest, eller egentligen, taklagsfest!
Huset skulle ju välsignas av Budist- munkarna och byborna var inbjudna, till denna ceremoni!
Klart man tackar ja!
Det innebar att vi inte skulle hinna med Ambassaden i Bangkok denna gång, bara fort som attan fånga upp den felande länken, för att dra vidare mot Prasat, som trio!
Trötta , hungriga, anländer vi så småningom till flygplatsen, ja vi hade fått besked om att planet var försenat 3 timmar, attans!
Inte kul att gå på Flygplatsen i närmare 10 timmar, men man börjar så smått vänja sig!
Vi hade i alla fall tur att bli hänvisade till ett matställe alldeles i närheten av flygplatsens bussterminal!
Det visar sig att taxichaufförerna hade sitt stamställe här, så vi väckte minst sagt uppmärksamhet, då vi sitter för att inmundiga samma billiga maträtt!
Jo då!
Visst lär man sig mycket på resorna!
Det var bara vänta, försöka sova en liten stund på de plana ytor flygplatsen kunde erbjuda!
Så anländer så småningom resenären, så det var bara förhandla fram ett vettigt pris på taxi, till Aranyaprathet där vi tänkte övernatta och få bada i hotellets pool:



Taxin lyckades vi pruta ner rätt rejält, klart det varit billigare med buss , men 5-6 timmar i buss igen, var väl inget vi eftersträvade.
Market Motel Kornwipa Land!
visade sig vara helt ok, bra rum pool och skapligt pris 50 Skr/rum
verkligen att rekommendera!
Efter ett svalkande dopp i poolen och en god måltid gällde ”bingen”
Morgonkaffet intar vi på marknaden, något kvarter från motellet
Som så klart avslutas med en kopp grönt te, så skall det tydligen vara bara!
Och visst måste vi till Gulden Gate Market vid Cambodias gräns, när vi ändå finns här!
Det var bara ta en tuk-tuk till marknaden i den lite gråkalla gryningen.
Huvva en sån marknad!
Här kan man hyra cykel eller moped för att åka runt.
Tur vi har tider att passa annars hade man behövt vara kvar flera dagar, för att
Botanisera bland detta enorma utbud av, allt från begagnade skor, till senaste elektroniska vidunderligheter!
Genom den begränsade tid vi hade att tillgå, var det ju bara dra tillbaka för att försöka ta sig vidare mot Prasat.
Busstationen här saknar all form av skyltning, man bör således behärska Thailändska annars är man lätt illa ute, som tur är kan Christer prata rätt skaplig Thai efter sina 8-10 år här!
Men det är ju som vanligt ingen vet något överhuvudtaget, så det blir gissningar!
Jodå!
Buss fick vi tag i så småningom!
Vilken förhoppningsvis skulle ta oss åtminstone en bit närmare det hägrande målet.
Snacka om mjölkbuss!
många stopp,
medresenärer som stiger av, nya stiger på,
visst är det spännande att färdas på detta sätt!
Vi blev lovade att bli avsläppta i en vägkorsning så vi kunde ta Bangkokbussen mot Surin för att komma till Prasat!
Visst blev vi avsläppta, men vid fel korsning, så klart!
Det blev att försöka få taxi, men det stöp ju på ett hiskeligt pris, så det fick efter dispyt bli nästa korsning i stället,
Så vänta på buss igen!
Den skulle gå var 10:e min enligt utsago, men det är som vanligt inget som stämmer i detta märkliga land!
Nåja! Vi klarar väl värmen ett tag till, bara vänta!
Äntligen kommer så vårt färdmedel, vilken efter mycket övertalande släpper av oss i rätt vägkorsning, ok nu blir det bara att gå den sista kilometern.
Det var bara baxa ut bilen, för att ila iväg till närorten, för de vikigaste inköpen
Vi bestämde oss samtidigt för att gå på kvällens festlighet.
Packa upp var ju nästan otänkbart!
Jag minns inte i skrivande stund vad det hette men (loi kratoi) eller något liknande,
då de tillverkar fina båtar prydda med blommor och blad samt försedda med ljus och rökelse
för att sättas ut på vattnet, man sonar så sina synder under året, för övrigt var det uppträdande av dansare och lokal musik.
Det var både vackert trångt och glammigt!
Du må tro det kändes förlösande att få lägga sig i en säng, den kvällen.
Det gällde ju att försöka sova lite innan nästa dag skulle börja, festligheterna vi inbjudits till skulle ju gå av stapeln kl 08.00
Dessförinnan hade vi ju en hel del ärenden att uträtta, så det var bara vara på benen igen kl 06.00
Då vi återigen beger oss till närmsta marknadsplats, som nu är Prasat!

För att inmundiga det välsmakande kaffet, med ett avslutande teglas!
Och så klart göra dagens inköp av färska råvaror
Och visst blir det stressigt, mycket att hinna före festens början kl 08.00

Det gick i alla fall bra, vi kom i tid
En spännande ceremoni att beskåda då dessa Buddistmunkar skulle välsigna huset
Därefter dukades det fram allehanda rätter, och drycker, och som vanligt blev tillställningen allt muntrare.
Tyvärr hade vi ingen möjlighet att stanna längre än någon timme!

Vi behövde ju handla en del till vårt boende, sängkläder handdukar, ja du vet hur mycket som behöver anskaffas bara för att få ett enda rum beboligt!

Så vi fick bege oss in till Surin, för dessa inköp!
Ok!
Då vi återvänder mellan 18-19.00 pågår fortfarande festligheterna, men man längtade endast till sängen då så vi avstod fortsättningen på festen

lite bilder
http://picasaweb.google.se/Conny.Bjork/InvigningAvBostad?authkey=sNyhdeiQnkM#

http://picasaweb.google.se/Conny.Bjork/20081112?authkey=Dqi9tI49tBc#